Ångest å skit

Hatar det<3
Det är rätt sjukt att man kan leva i samma hus med samma människor i 15 utan att de känner en. Att ha gråtit sig till sömns 1000 nätter utan deras vetskap. Att medvetet ha försökt sluta äta och maniskt ställt sig på vågen på kvällarna, suckat djupt över siffran. Att ha fått panik när såret blöder alldeles för mycket, att ha suttit med toapappret tryckt mot handleden i ett desperat försök att stoppa blodet, att skärrat tänka "Vad har jag gjort?".
Allt detta, utan att de vet. De vet ingenting. Inte ett skit. De har inte en blekaste aning.