Jag är så jävla trött på er alla.
Alla ni som super får att må bättre.
Alla ni som gnäller på era liv.
Alla ni som tar överdoser för att försvinna från verkligheten.
OCH ALLA NI SOM INTE TAR TAG I SITUATIONEN.
Jag pallar inte läsa erat jävla bullshit längre. Fyfan va förbannad jag är. Det är åh så jävla synd om er och fyfan vad jobbigt allt är. Tro mig, jag vet hur det är att må dåligt och för all del, må dåligt. Alla gör det från och till. Ni är inte speciella. Ni är inte ensamma. Men INGEN orkar lyssna på erat gnäll. Ingen. Man sitter och försöker hjälpa er, finnas där och ni bara PISSAR på en och fortsätter gnälla. Man känner sig så SJUKT jävla uppskattad.
Fyfan, jag spyr på er.
Och jag vill inte höra nått jävla "Men det är ju faktiskt såhär och jag gör det vara för att.."
Jag bryr mig inte. Vill inte höra era kassa ursäkter. För vi alla vet att det handlar om uppmärksamhet i slutändan.
Och förresten Milly, vem fan är det som klagar egentligen? Du ska inte komma och predika när du är precis likadan själv. Visst, du har tagit tag i situationen. Men du klagar fortfarande. Ser du mig skriva nåt sånt här då? Nej. För jag, till skillnad från dig, accepterar alla. Jag kan bli smått irriterad när en och samma människa ignorerar mig, men jag får inte ett rage-utbrott och säger att jag vill spy på hen. De som är sådana bevisar bara att de behöver mest uppmärksamhet, eftersom att de kanske är som mest osäkra. Så bara lägg ner. Det här är inte ett beteende som jag accepterar hos mina vänner, och tänker du fortsätta med det så kan inte jag prata med dig på samma sätt längre. Förlåt, men jag klarar inte av det.
Och SLUTA JÄMFÖRA. Tappade sjukt mycket respekt för dig nu. Det som gör att du mår dåligt kanske är värre än det som får mig att må dåligt, men det som får mig att må dåligt är fortfarande värst för mig. Att du ens jämför. Så sjukt lågt. Du har ingen aning om vad folk gör. De kanske har tagit tag i situationen men inte skriver det överallt. Och även om man tagit tag i det så kan man fortfarande klaga.
Om jag skriver "ta bort mig härifrån" på facebook så får jag alltid någon som skriver att jag är bra, och att de behöver mig. Det lyfter mig en bit upp. Tänk bara om alla skulle ignorera mig. Dåskulle jag ju för fan hoppat ut genom ett fönster.
Ja, det är klart som fan det handlar om uppmärksamhet. Hade du hellre sett att jag förstört mig själv i hemlighet och sedan tagit livet av mig utan att säga någonting? Det är på grund av min empati som jag ger mina vänner en chans att dra upp mig ur skiten igen, för att jag inte vill att ni ska må dåligt. Men sånahär saker gör att jag bara skiter i allt. För om du inte vill att jag ska klaga, så ska jag fan sluta med det. För du mår ju uppenbarligen sämst för att du får mer psykologhjälp än mig :ppp Min häst är större än din häst osv. Barnsligheter.
Visa lite empati i stället för att klaga på alla som säger att dom mår dåligt. Det kan faktiskt vara sant.
