Kriss blogg
Kille, 33 år. Bor i Stockholms län. Är offline och var senast aktiv: 20 februari kl. 21:35

Senaste inläggen
Att vara 28,5...23 juni 2020 kl. 10:58
Goals
14 januari 2016 kl. 06:41
Okey...
25 november 2015 kl. 16:56
Kl 05.45...
7 oktober 2015 kl. 07:16
Jobb jobb jobb .-. Och lite nörderi
6 oktober 2015 kl. 10:41
Så...
5 oktober 2015 kl. 07:39
Yepp
4 oktober 2015 kl. 22:02
Things...
14 augusti 2015 kl. 17:02
Emocore mobil version :3
26 november 2014 kl. 07:18
Oh ma gawd!!!!
7 oktober 2014 kl. 20:50
Visa alla
Rökning skadar allvarligt dig själv och personer i din omgivning
Well, alla vi som röker har säkert läst/sett den texten enormt många gånger. Yes jag röker och har gjort det i ca 5 år nu med vissa pauser hit och dit.
Ni kanske undrar varför jag röker?
Till en början var det väl, som i så många andra fall att jag föll för grupptrycket. Festandet flödade ut i att man ibland ville komma ifrån allt dunka dunka och det ända vättiga stället man kunde hitta var utomhus. Ciggen vart till en social grej. Man delade en eller två, stod o snacka och kom varandra närmare. Det var så det började trappa upp för mig mer... döm mig ifall ni vill, mitt liv lixom (försöker sluta)... Men jag började dåligt nog för att fastna i det. Livet kom o trängde sig på och när jag mådde som mest dåligt o va ensam och inte direkt hade någon att prata med tog jag upp en och började röka. Nikotin kicken är borta sedan länge för mig, dock så blir jag väldigt lugn då jag röker, känns som om jag kan tänka klarare.
På senaste tid har den vart ironiskt nog varit en life saver då jag varit själv hemma och verkligen känt mig nere. Jag har alltid kännt att jag inte velat vara allt för påträngade i mina vänners liv då jag vet att vissa av dem redan har mycket att ta itu med själva. Jag vet att dom finns där och jag är så otroligt glad och tacksam över det, ni alla är lixom anldingen till att jag fortfarande finns här. Men för varje bloss har jag blivit lugnare, kunnat komma snabbare och bättre till insikt. Kunnat acceptera saker o ting lätter genom att bearbeta det själv.
Jag har försökt att sluta, den längsta perioden jag var borta från det var i lite mer än ett halvår. Jag mådde bra och gjorde kände förförsta gången att jag gjorde det för min egen skull samtidigt som jag även glädje en annan människa. Men då den ljuva tiden tog slut kände jag bara, fuck it... Tillbaka till ruta ett... Jag behöver den, förhoppningsvis är det bara en period men jag behöver den just nu... hur jävla sick det än låter...
Jag försöker tänka på min omgiving, som att inte röka med ickerökare i närheten, frågar jämnt ifall det är okej att röka i närheten av någon och tar samtidigt avstånd från dom under tiden. Tro mig jag bryr mig om er.
Tror jag måste sluta skriva ett tag, men lite kort om vad som händer i mitt huvud ikväll, måste få skriva av mig lite.
Dränker jag mina sorger nikotinet? Ibland kommer dom ju så småningom tillbaka då jag blir påmind om saker som en gång varit.
Tror jag har hamnat i en ond cirkel...
Haidååå <3