Grät in public idag

Sist jag grät inför någon (förutom mamma) var över ett år sen!
Så himla jobbigt, blev konfronterad och tog det jävligt persongligt.
tycker inte att man ska behöva försvara sig för allting, menmen allt för rättvisan.

Så jag började böla mitt på stan som en liten unge.
Fan vad patetiskt.
Bara tre av mina vänner har sett mig gråta och det är väl tur att de är just dom tre som står mig närmast.
Huvva, tur det finns vänner man kan söka tröst hos även när läget är som värst.
Och vissa vänner kan man inte lita på alls märkte jag idag.
Alla våra vänner har blivit våra fiender typ.

Aja nog om detta, har precis tagit en dusch, det var skönt.
Ska snart lägga mig och sova, hoppas morgondagen inte blir lika tragisk :)