Le - och må bra.

Detta skrev med lillasyster till mig på min födelsedag efter olyckan:

"Jag är så tacksam att du är med oss här idag. Det kunde verkligen ha gått annorlunda. Men som tur var fick jag ha min andra halva här på jorden idag, som går bredvid mig varje dag.

Jag har sett dig när du har mått som sämst, och har funnit vid din sida varje minut. Om du skulle överleva var det något som läkarna inte kunde ut. Men vi andra trodde på dig, hoppades och bad för dig. Jag kände aldrig att du skulle fara till pappa. Jag trodde hela tiden att du skulle klara dig. För att jag kunde inte och kan inte tänka mig ett liv utan dig och pappa. Jag visste att du skulle bli frisk. Jag tvekade aldrig.

Första dagen jag såg dig så gick jag in i rummet och var inte inne där länge. Jag lämnade rummet mycket ridigare än alla andra. Jag ville inte se min syster i så dåligt skick. Jag gick till dig varje dag med mamma. Jag fick alltid köpa en SOLO-tidning och läsa uppe hos dig för att jag skulle tänka på annat. Men det kändes inte rätt att sitta och läsa en mode-tidning precis bredvid dig. Men jag ville inte inse fakta. Jag kan fortfarande vägen till din avdelning utantill, jag fick den vägen så många gånger.

Mamma var hos dig tidigt på morgonen tills sent på kvällen. Hon ville aldrig lämna dig <3

Dock var jag uppe på hotellet och städade för att få mamma glad, så att jag också kunde vara glad. Och det blev hon. Jag sa åt henne >Le, så mår du bättre< en dag. Den meningen har hjälpt oss mycket. Nu är du hos oss idag, helt frisk och återställd. Som om det aldrig hänt. Vi saknar pappa så otroligt mycket. Men jag är så tacksam över att du stanna med oss, frisk. <3"

Jag blir så otroligt glad, tårögd och lycklig när jag läser detta. Jag ville väl bara dela med mig av Astrids mening som har hjälpt oss SÅ mycket. Även sjukhuset sa att den meningen kommer vara till hjälp när jag blev utskriven.

Så - Bara shut the fuck up och le - då mår du bättre!