Fishkpinnes blogg
Tjej, 27 år. Bor i Timrå, Västernorrlands län. Är offline

Senaste inläggen
hoho3 december 2011 kl. 16:38
helvete..
27 november 2011 kl. 20:18
Sticker om en och en halv timme! (Y)
18 november 2011 kl. 11:29
MoshMosh...
8 november 2011 kl. 20:45
hihihihibihihibibibi.. :D
26 oktober 2011 kl. 20:59
men bajs D:
21 oktober 2011 kl. 19:02
azumeness :D
19 oktober 2011 kl. 22:58
coca cola<3333
10 oktober 2011 kl. 17:03
DEPPIG!
3 oktober 2011 kl. 19:41
Jag visste det!!!
3 oktober 2011 kl. 18:17
Visa alla
Fakta
Riktigt namn: olivia tornhav Civilstatus: SingelLäggning: Straight
Intresse: Kreativitet
Bor: Med pappa
Politik: Anti-allt
Dricker: Milkshake
Musikstil: Allt
Klädstil: Blandat
Medlem sedan: 2011-06-28
Event
Fishkpinne har inte lagt till några event än.
finns det ingen som ärligt bryr sig?
Ballar snart ur
Ingen som har märk hur det är när man bara tror att man har vänner som finns är för en.. Men när det visar sig att man behöver dom så sticker dom
finns det verkligen ingen som verkligen känner den riktiga mig jag tycker jag öppnar mig för allt för många men ingen ser
alla bara säger
Olivia är så glad jämt
. Men en som känner mig skulle säga: under det glada skalet gömmer det sig en jävligt trasig tjej.. Men det finns ingen som ens bryr sig om hur man mår har man ett glatt skal då är det de enda som räknas
men inte fan vill jag gå runt och vara deprimerade hela jävla tiden och inte kunna ha kul! vill jag stämplas som det tråkiga och nerstämda tjejen?
nej! Jag vill kunna vara ärlig säga att jag mår skit prata om det och börja gå vidare. men i denna värld finns det tydligen bara falska skal och fejkade leenden..
Förövrigt så träffade jag två sjuk saknade människor idag på stan
har bråkat med en ena men jag har förlåtit henne
men inte fan blev det bättre av det :/ den andra har jag inte träffat på manna minne.. Det gjorde ont att gå därifrån behöver verkligen prata med den ena.. Jag vill reda ut allt som gick snett för jag saknar faktiskt henne som vän
varför ska jag behöva vara på bristingsgränsen varje dag så fort jag ser något som ger minnen bryter jag halvt ihop
men jag vill inte heller vara den som gnäller och tycker så synd om mig själv
men jag är tydligen den enda som faktiskt bryr sig så då skiter jag i vad andra tycker då får jag väl vare den ego trippade wannaben.. För snart orkar jag inget mer
Behövde spotta ut mig all skit