Äventyr på Arbetsförmedlingen, del 3

För er som missat de två första delarna i denna episka saga så återfinns de här -> (http://www.emocore.se/Endigo/blogg/1675532) och här -> (http://www.emocore.se/Endigo/blogg/1696567)


Idag var jag tillbaka på Arbetsförmedlingen. Ni vet, den där hålan jag besökt ibland. Denna gång var syftet, precis som i de två tidigare inläggen, att försöka skriva in mig i deras jävla Jobbgaranti för Ungdomar. Efter 60-sekundersmötet för snart tre veckor sen skulle jag få en kallelse till ett nytt möte, igen. Ni vet hela grejen.

Well, någon kallelse har jag naturligtvis inte fått. Så idag bestämde jag mig för att åka dit. Igen.


Kommer dit. Får vänta nästan 40 minuter, trots att det inte är någon kö. Nice.
Till slut kommer jag in och får prata med en handläggare;

Jag: "Hej, jag skulle vilja boka ett möte angående inskrivning i ungdomsprogrammet."
AF-tant: "Du kan inte bara 'boka ett möte' för det, du blir kallad till ett. Är du inte kallad är det nog för att du inte varit inskriven i 90 dagar ännu, vänta ett tag till. :)))"
Jag: "Jag har varit med sedan i våras och redan varit på ett möte och blabla" *drar hela backstoryn*
AF-tant: "Jaaaaa....haaaaaaa.... Ja vänta nu ser jag ju att vi skickade en kallelse imorse som kommer till dig imorgon, du har inskrivningsmöte på fredag. Hej då!"


...

Okej, jag erkänner; Den där dialogen var copy-paste ur ett annat inlägg från ett annat möte.
Men vet ni vad? Det gick till precis sådär. Igen. Exakt. Samma. Procedur.

Så well, nu väntar jag på att få ett brev. Med en kallelse. Till ett möte som är 10 Oktober.
Det betyder att jag börjar få deras bidrag tidigast 24 Oktober. Om en fucking månad.

Innan dess hade jag gärna tänkt ha jobb, thank you very much.



tl;dr

Jag tyckte om Arbetsförmedlingen i början. Tyckte mycket av hatet mot dem var oförtjänt.
Men oj, så fel jag hade.