En måndag på Arbetsförnedringen

13 maj 2013 kl. 11:14

För maximal upplevelse, loopa denna medan ni läser följande blogginlägg:



*ahem*


Så jag vaknar på morgonen, 09:45. Ganska många timmar tidigare än jag brukar. Har sovit drygt fem timmar, ganska många timmar mindre än jag brukar. Varför detta? Jo, mina vänner, jag ska på seminarium på Arbetsförmedlingen! Vad annat är roligare en måndagsmorgon? Hinner inte äta någon frukost utan bestämmer mig istället för att se till att komma i garanterad tid.


9:55 går jag ifrån lägenheten. Seminariet börjar 10:15 och jag har mer än tillräckligt med tid för att hinna dit. Jag går ner till tunnelbanan och ser såklart att mitt tåg......... är inställt! :D

Happ. Bara att ta nästa. Borde fortfarande nätt och jämnt hinna!

Tar nästa tåg, kommer fram till Vällingby och går av. Ser att klockan är 10:13. Perfekt! Två minuter till godo. Arbetsförmedlingen ligger precis vid tunnelbanan så det här går ju som smort!

Kommer till porten och minns att arbetsförmedlingen ligger på våning fyra. Jag har nu två val;
(a) Vänta på att hissen kommer ner (en man har tryckt ner den och står och väntar)
(b) Ta trappan och springa som en galning.


Som den hälsosamma människa jag är så tar jag trappan. Bara det att efter nästan en våning hör jag hissen komma ner. Min superdator till hjärna beräknar på cirka 0,3 sekunder att det kommer gå fortare att springa ner och åka hissen hela vägen än att gå i trappan tre våningar till. Så ner springer jag, och hoppar in i hissen. Hissen stannar på varenda våning och verkar, just denna måndagsmorgon, åka lite långsammare än normalt. Kollar klockan, 10:15. Det här borde bli perfekt, bara hissjäveln kommer fram någon gång.


Hissen kommer till slut fram till våning 4. Jag hoppar av, och går in i den ångestfyllda luften som insveper lobbyn. Japp, det här är allt Arbetsförmedlingen! Ser att klockan nu är 10:16. Är jag 30 sekunder sen alltså? Jag går fram till expeditionen - och med min hesa förkylningsröst väser jag fram:


"Hej, jag skulle på ungdomsseminariet!" *pekar på skylt där det står "Ungdomsseminarie 10:15"*.


"JAHA, SKULLE DU DET VA?! DE HAR PRECIS ROPAT UPP SÅ DU BLIR TYVÄRR INTE INSLÄPPT HÄHÖHÄHÖ MEN SKRIV DITT NAMN PÅ LAPPEN HÄR FÖR GOTT FÖRSÖK SÅ VI HAR NÅGOT ATT SKRATTA ÅT UNDER VÅR BETALADA FIKARAST, DIN ODÅGA!" (marginell överdramatisering, men det var ungefär budskapet)


Så jag vände hem igen.
Och nu är jag här, klockan 11:13 på Emocore och bloggar.

Känns. Sådär.


:c

---