~

...är det jag hör varje natt nu innan jag lägger mig, och det första jag hör när jag vaknar, märks att det varma vädret försvinner,och att det äntligen börjar bli kallare,Underbart.

Något som är mindre underbart är hur man märker att man ändras som person, och man märker själv att man blir svagare mentalt. Förut var det enda jag ville, var att bli lämnad ensam och vara för mig själv, det var den absolut bästa känslan när man var ensam hemma/ensam överhuvudtaget, och borta från allt. Man kunde andas, Nu är det tvärtom, Att vara ensam är inte längre min tillflykt, det är ett fängelse.

Man känner sig kvävd, Instängd, Tom. Det känns som man saknar något, man har vännerna,familjen,skolan osv, men man är inte nöjd, vad annars finns det? Flickvän? Knappast, jag är dömd till att vara singel, jag förstör ändå alltid för mig själv. Ändå känns det som det är precis det man saknar.

Fast nog med Deppressivt snack! här är en bild på gengar