Time do not stop.

Hur många gånger man vill stanna upp, se sig omkring och att tiden ska göra detsamma. Hur som helst funkar inte det så, klockan tickar och året börjar nå sitt slut.

Vänner som man en gång kände som om de vore en andra hälft har nu drivit ifrån en med egna drömmar och mål. Man önskar dem alla lycka fast man fortfarande vill hålla alla kvar som i ett osynligt koppel visst är man elak?
Dags att flytta sina egna fötter ifrån den här "comfortzonen" och börja sträva i mot ett eget äventyr å en fungerande framtid, man kan inte gömma sig bakom skolböckerna länge till man måste växa upp å börja flaxa med sina egna vingar...
Laga sin egen mat
Tvätta ens egna kläder
Städa ett eget hem
betala sina egna räkningar
Tjäna sina egna pengar.
Bli vuxen är rena skräcken

"Its time to stop dreaming and make it my reality, take one step at the time and i wont break down. Be strong and keep fighting for it somday it will be mine"

vill ju inte bli gammal å skriva en självbiografi å sen inse att man inte gjortnågot av sitt liv eller hur?