Från insidan kommer pesten

Här är bilden jag berättade om i föregående inlägg.

Det är inte vackert, men så är det ibland. Då var det skönt att kunna trycka ned det på en virtuell duk.
Hade helt glömt hur samlande det är att måla/rita.

Gjorde aldrig klart den på långa bananer men så är det väl också ibland.
Speciellt när man blev trött.


Vill också peta in att ursäkta om någon av era kommentarer försvann i förra inlägget, men ibland vill jag bara inte se vissa saker även om det är fina avsikter från er och jag hoppas det kan accepteras. Det är absolut ingenting personligt, utan mer en fråga om vad jag känner hjälper mer eller mindre för mitt eget psyke.
Tycker inte det är mer än rätt.

Kram på er åter en gång. Ni är fina ni. <3