Livet tar sig, tror jag?

Var hos studievägledaren på Högskolan och snackade om min framtid och allt i två timmar. Det var så jävla skönt att prata med någon som kunde hur allt funkade men ändå inte var ett hard-ass med en pinne uppkörd i röven. Jag gick från att kanske sluta lärare helt till att troligen ändra om lite i min utbildning så att jag läser samma ämnen men fokuserar på svenska istället. Får vi se hur det här går och vart det leder men det känns som att livet blev lite lättare nu när jag blivit lite mer bekväm med plugget! nu blir jag dock tvungen att söka lite strökurser att fylla ut hösten med så att jag kan fortsätta få bidrag, men den dagen den sorgen!