Jävla lss

Är fortfarande skitförbannad på lss och hur de förminskar mina grova problem som kommer iom min autism? Uppenbarligen, eftersom jag fungerar i flera sociala situationer, är bra på att tala samt kan plugga helt ok i skolan, så är jag inte beroende nog av hjälp.

Först och främst, jag fick min autismdiagnos assent, för ca 7 månader sedan. Jag har hela mitt liv blivit behandlad och uppfostrad som en neurotypisk person, och även om jag gått till psykologer till och från sedan jag var 10 så har ingen någonsin tänkt tanken på att jag har autism. Att jag inte kan städa mitt rum har setts som lathet och att jag är korkad, har hela mitt liv blivit skylld på för något jag aldrig visste hur jag skulle lösa. Jag tappar bort allt, eftersom jag inte kan se bakåt eller strukturera upp mina tankar.

Jag förstår fortfarande bara ca en eller två inställningar på tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, mikro, ugn ov, i princip alla hushållsapparater. För jag kan inte själv lista ut hur de fungerar, jag måste ha någon som beskriver det för mig, varje dag, tills att jag kommer ihåg.
Jag behöver scheman för hur en städar, vad jag ska göra morgon och kväll, osv osv. Jag glömmer bort att äta om ingen påminner mig. Jag behöver någon som påminner mig om att byta sängkläder, annars märker jag det aldrig.

Jag fattar verkligen inte hur jag inte kan komma in på boendet. JAG FUNGERAR INTE. Och min mamma är asöverkänslig och pedant, det funkar inte. Och min pappa är grovt handikappad och sitter i rullstol, han kan inte ta hand om mig på det sätt jag behöver. Jag kan inte leva med andra människor som fukkar upp min rutin, men jag behöver någon som påminner mig om allt.

Kommer inte klara av att bo hemma länge till, kan inte få ihop hemmalivet, att fungera, och då kan jag inte ta tag i mina andra problem, så som grova aggressionsproblem, som triggas igång 24/7 av mina föräldrar. Har ingen stabil grund att jobba ifrån.

Får öven inte äta för sent hos mina föräldrar, och det är hemskt. Jag är så emotionellt instabil och svårt att både sova och äta, och när jag väl vill äta så e det för sent och jag kan sova, något jag redan inte kan göra. Hahaha, döda mig.