Okej

Jag har inte skrivit på ganska länge inser jag.
Emocorebloggen är det stället där jag vanligtvis brukar spy ut mina känslor och krångligheter.
Jag har inte behövt det på senaste tiden tror jag.
Trots att jag emellanåt fortfarande känner mig kass på alla vis så går det ju ändå över.
Jag lever och har det bortskämt bra helt enkelt, vilket nog är det enda som jag egentligen mår dåligt över nu för tiden.
Jag mår bra, och jag skäms nästan över det.
Jag vet att jag inte är världens bästa vän, att jag inte är så social som det kanske krävs för att vara en sådan ens. Jag har till och med värre saker än det på samvetet, jag har till och med sårat en person för några månader sedan. Så djupt att han fortfarande tänker på mig varje dag, jag hemsöker hans drömmar och han ser inte någon framtid där han kan tänkas förlåta mig och vi kan tala som vänner igen.

Trots detta så mår jag bra.
På något vis verkar jag bara ha börjat acceptera allt dumt jag gör, försöker dra någon slags lärdom av det och går vidare så snabbt jag kan.
Jag beter mig lite smått som en maskin, byggd för att vara så effektiv som möjligt.
Jag vet att jag lär mig och utvecklas mer än vad jag gjort på år, men samtidigt så vet jag verkligen inte om jag lämnar någon ute och sårar någon på samma gång.

Jag gillar fortfarande att kramas, dricka te, snacka skit och tappa bort mig i mina egna meningar, jag lovar.



Förutom allt det här så har jag låtit några piercingar läka ihop, lite för att ge bättre rum för nya.
Jag känner mig för det mesta gräsligt ful, men orkar inte ta tag i det hela, jag undviker speglar och hoppas på det bästa.

För övrigt så har jag gjort ett halsband med en infattad månsten och månens fraser på kedjan som en present till en kär vän.
Jag fick också mina första smycken sålda genom etsy, en superfin tjej vid namn Ida var det som köpte dem. Hon tog dessutom superfina bilder på när hon bär dem.