De mentala musklerna växer

Jag och mina älskade farmor hade ett samtal för ett tag sen som fick mig att inse att trots all skit som finns runt mig i princip hela tiden så mår jag bara bättre och bättre. Kan nästan säga att jag är en lycklig människa.
Jag älskar mina vänner oavsett vilken soppa de kan försätta sig själva och mig i. Jag älskar dem för att de är sig själva och sanna in i hjärtat, och så länge jag känner så kommer de finnas kvar i mitt liv.
Eller så kan man säga; Det ger mer än det tar.
Kärleken finns kvar. <3