SheisBengts blogg

Ibland undrar ja vad folk tänker me.. Vissa e så jävla dumma. Får mig att vilja trycka upp en cigg i röven på dom.. Var e alla oassholes i världen? Långt ifrån mig antagligen..

Har gjort så jävla mycke denna veckan.. Sjungit, spelar basackord på gitarr, varit i trelle twiz, äntligen fått mina cigg, ska till malmö imorron o Bannie på söndag o supa! Nailed this week!! Fahk yea! Btw, vafan hände förra veckan? Ja minns inte ett skit..

Fucking slöjd, hatar det. Orkar inte va där. Vill mest försvinna just nu -.-


()() I'm a bunnie!
{•.•}
(oo)*

Fucking Noobies! O penisar! There everywere! The school sucks ducks cocks..


So much Pewdiepie.. To much Amnesia.. Kiiiill meeee... Kiiiiiiiiill meeeeeee...!

Nån som vill träffa mig senare? ^-^

Måste skaffa ny laptop. Skaffa Minecraft på den o Bioshock. And play all night ^-^

Fucking jumpscares! Everywere! Börjar fan bli rädd för vad som! No bueno...

Så jävla många falska personer runt mig. Önskar jag kunnat göra något åt det. Men vissa personer går inte o ändra på. Saknar tiden då man var liten, då man inte behövde vara som alla andra. Tiden då man fick vara sig själv utan att någon brydde sig. Vill inte längre leva i denna världen. För vem skulle sakna mig? Skolan? Aldrig. Familjen? Ett tag, men dom kommer över mig. Vänner? Hoppas på dom få jag har. Världen? Nä, klarar sig bättre utan mig. Jag är och har alltid varit en börda för alla. Kan inte säga något annat.

Rädslan kommer finnas där igen, snart. Jag kommer inte orka det, det kommer knäcka mig totalt. Förstår fortfarande inte att jag lever. All den smärtan jag känt. Kanske var jag starkare än jag trott. Kanske var jag det då, men inte nu längre. Nu har jag inte den kraften. Har inte det som räddat mitt förr. Behöver något att leva för. Fort..

Min hjärna vill inte minnas. Och jag vill inte finnas.

Fuck fuck fuck fuck... Vill inte, orkar inte, kan inte, får inte, men gör det ändå.

Hur fan kom jag till denna röran, en röra ingen kan komma ut ur.

Tar andras smärta och låtsas de är okey. Men egentligen krossar det mig. Jag kan säga att ja vet hur det känns med nästan all smärta, för jag vet hur det känns. Hur det äter en inifrån.