Kille, 30 år. Bor i Hudiksvall, Gävleborgs län. Är offline och var senast aktiv: 10 februari kl. 09:13
In och läs på garaget om min bil som bara är et rent helvete. Känns dock bra att jag har ett ställe att kunna prata allmänt om den, typ ventilera och samtidigt hitta folk som är intresserade av vad jag gör.
https://www.garaget.org/forum/viewtopic.php?id=320388
Allt är bara åt helvete just nu. Fick äntligen kardan till V70in så kunde sätta ihop allt. Provar om fyrhjulsdriften fungerar när jag ändå har den uppe på pallbockar. NOPE! Så det är ytterligare 5500kr som jag måste lägga på bilen för att få den fixad. Sen när vi väl ställde ner den på backen med nya dämparna och fjädrarna så går fjädrarna bak i bott så den har 0 i fjädringsväg, så nu måste jag maila dom ja köpte sakerna ifrån å fråga vafan det är som försegårs. KUL LIV ASSÅ.
Detdär är sånt jävla bullshit. Man börjar inte direkt dagen med ett rensat minne och en plånbok full med pengar. Varje dag är inte en ny jäval dag, varje dag är en uppföljd av den föregångna dagen till helvete.
Insåg precis att det är midsommar på fredag, och sen va mitt dåliga humör tillbaka igen då ingen ens hört av sig med några planer, som vanligt. Är less på att alltid va den som jagar och försöker hitta på nått, slutar alltid med att man får reda på att alla andra har redan planerat en massa saker, utan att ens ha mig i åtanke. ((((:
Ska även ner till sandviken i helgen med en polare ja som ja snacka mä i typ 1 vecka, kan bli intressant, om ja nu ens kommer iväg (((:
Sökte lite helgsjobb förra veckan på ett par sanneringsfimor, liksom sitter ju bara hemma å mår dåligt så varför inte jobba å tjäna lite pengar medans man mår dåligt? Fick tyvärr inge större napp på just helgsjobb men alla va väldigt intresserad av mig om ja kunde jobba veckodagar. Det fick mig att inse att det är nog inte så jävla svårt att hitta jobb på andra orter ändå om man är villig att börja med strötimmar, och man behöver ju inte vara låst till ett företag heller man kan ju jobba extra på flera.
Så hur det än nu blir med mitt nuvarande jobb så vet jag att jag har andra valmöjligheter här i Sundsvall och även säkert samma möjligheter på andra ställen runt om vilket faktiskt känns bra. Så nu ska jag (((försöka))) sätta undan så mycke pengar som jag kan för att få ihop lite kapital så jag kan flytta och för en gångs skull så känns allt inte hopplöst.
Är sämst på att skriva och bilda vettiga menar hah. Aja, ni fattar väll ungefär vad jag vill säga.
Har insett att jag faktiskt inte förtjänar bättre än att vara ensam, liksom hade jag gjort det så skulle jag ju inte vara så pass ensam som jag är. Alla väljer ju att inte att umgås.
Dilemma i livet igen. Antingen så försöker jag spara så mycke pengar jag bara kan så jag kan köpa lägenhet i sandviken. Eller så skiter jag i det, bor kvar i sundsvall och fixar till mig bil så den blir fet som fan.
Känns jämt som att jag stör när ja skriver till mina vänner att ja mår skit för det är alltid samma sak jag mår dåligt över.
Att jag känner mig övergiven och undanstött. Men varje gång jag skriver så känns det som att dom tar mer avstånd från mig, som att ingen av dom egentligen bryr sig.
Frågade en polare tidigare i veckan om han ville dra till Gävle å gå på Bilsport träffen. Fick till svar "inte har ja råd att åka på sånt".
Idag for han till stockholm med några andra och passerar Gävle och ska gå på JUST DEN TRÄFFEN.
Så less på att aldrig längre bli inkuderad när mina "vänner" gör planer.